en beagle, tack

på ett café i nicos kvarter kan man köpa:


panini


ciabatta


baguetter



beagles

leopardsälen

ä, jag är så jävla dramatisk. och bitter. "det är liksom din grej att vara bitter" sa nico i lördags och det är sant. bitter och dramatisk och en jävla lipsill. nå nu.

ja nu driver man med mig för att jag har en blogg och att jag skrivit att ja ba dör och det får mig att ba dö.

okej, jag är på fest hos nicos vänner och alla vill spela dålig musik och jag spelar bra musik men ingen låter mig hållas. vi är alltså hos fredrik i majorna vilket är trevligt om folk bara slutade ta över datorn och spelade dålig musik. ja ba: dö. och jag vill bara röka en massa cigaretter och dricka en massa vin för här är bara sådana grabbiga grabbar och alla ba: wöööö!

och ja ba dör.

livet och natten och melankoli i största allmänhet

orkar inte skriva det jag skulle vilja skriva. orkar egentligen inte skriva något alls. det är inte mycket jag orkar, länge har jag inte pallat med "ens de enklaste av hushållssysslor" som det står i mdrs-testerna. fast, det börjar ordna sig där, med hushållssysslorna då, med disk och dammsug och sortera. fast det blir enorma projekt som tar all tid och kraft. måste samla mig. och ta sats. märker också att det är det enda som hjälper när jag inte har nico hos mig eller mina vänner, mina fina som vet hur jag är och ändå står ut med mig och tycker om mig. som kurerar mitt bipolära gamla hjärta med diverse; kärlek kramar sova tätt ihop, eller romdrinkar musik och dans, eller att bara träffas, ni vet, umgås lite. jag är så rädd att verka banal men är så jävla ängslig att det krybblar i skinnet.

och så dårpapper på det.

alice i underlivet

jag botaniserade bland mensskydden på willys idag. renée voltaire, mattanten, har lanserat en serie med trosskydd, bindor och tamponger gjord av ekologisk bomull. ett fint koncept, inga konstiga kemikalier eller parfymer eller plast och sådant, mycket trevligt. men. serien heter lingonvecka. och jag vet inte om det är löjligt av mig men jag blir rätt provocerad. lingonvecka liksom. hö.

"Och för att göra alla lite gladare så gav jag serien namnet Lingonvecka och stoppade produkterna i färgglada förpackningar. Lingonveckan blir mycket roligare när jag tar upp min fina ask ur handväskan!" skriver voltaire på sin hemsida. och jag blir än mer provocerad. inte fan blir min mens roligare av att bindorna heter lingonvecka eller för att asken är färgglad, den är lika plågsam som vanligt. lingonvecka alltså. måste allt vara så jävla flåshurtigt? mens är inte roligt, försök inte piffa upp den med eufemismer och rosa förpackningar. kan man inte döpa serien till "mens" bara. eller vad. ash.

men tro för den delen inte att jag står utanför det där tramset, jag är ändå jävligt lättköpt. gick till exempel på libresses senaste reklamploj (libresse vill också "göra mensen roligare!") och köpte en förpackning bindor för att få en liten plåtask på köpet. det var en fin plåtask, det måste medges. och jaja jag valde den röd/rosa med blommor på. för jag är trots allt en sucker för freebees och premier och en liten förvaringsask för bindorna kan väl vara smidigt. tänkte jag. blev, förstås, oerhört besviken sedan när jag kom hem och öppnade asken och började peta ner bindor i den. alltså, det ryms knappt en enda binda i den. smidigt. hur ofta behöver man bara ta med sig en binda? man måste liksom byta rätt ofta va, om man inte är lortaktig av sig.

kanske kan jag använda asken till mina dårpiller, en veckas ranson typ, om jag reser bort över en helg eller något.

plåtask till bindorna va. kan inte libresse eller always eller lingonveckan slänga med en spann ben & jerrys med mensskydden istället? d-e-t skulle göra min mens roligare. mer uthärdlig i alla fall.

vad hände förresten med menskoppen, va, fru holmgren?