mor ba: "jag ville bara ha en kopp kaffe".
en annan dag, ett annat starbucks.
inte kaffe egentligen, utan te om man ska vara helt ärlig. och det ska man ju.
av muggen och kläderna att döma samma dag, men icke. bara en väldigt enahanda garderob.
ny dag, ny tekopp
alltså, man kan ju nästan få för sig att mor och jag är sponsrade av starbucks men sanningen är att vi uppsökte starbucks varje gång vi behövde pudra näsorna. men svennar som vi är vågade vi inte låna damrummet utan att köpa något. så vi kissade, köpte dryck, blev kissnödiga igen och fick leta upp ännu ett starbucks. the vicious circle som man kallart.
Jag har aldrig förstått tjusningen med Starbucks. Fast man kanske känner sig som en tvättäkta kosmopolit med sådana muggar i handen? Världsvan, självsäker, hipp? Man kanske betalar mer för muggen, varumärket, än för själva kaffet? Men man bör ju förstås ta seden dit man kommer; i Uppsala dricker vi ju, som du vet, frystorkat polskt snabbkaffe, även kallat "instant coffee" inom den språkbegåvade intelligentian. Nåde den som vägrar!
SvaraRaderasom sagt. vi betalade mest för att låna toaletten. vi upptäckte dock att amerikanerna själva sprang in och ut på starbucks toaletter UTAN att köpa något! vi var så jäkla mesiga.
SvaraRaderaalltså, det där kaffet får man bara ned om man spär ut det med en liter varm mjölk. borde du inte ha gjort slut på det nu förresten? eller har du varit på öb och hamstrat?