släpade mig ur dvalan och for till granngården för att köpa hö och burpellets. för såsom varande smådjursägare tar jag mitt ansvar! gick in på willys som ligger intill, köpte lite tomater och lök, sådant. fick så syn på en käck dam i rutigt förkläde som serverade ostkaka. jag älskar ostkaka. en liten farbor blev serverad en portion med förmaningen att ostkakan nog var för varm. efter mig kom en annan farbror, han tog en liten pappmugg med kaffe för snabbkaffe serverades också. "det är jättegott!" sa damen, "den nya krämiga sorten". "god som kaffe latte" avslutade hon glatt och tittade på mig. sedan stod vi där, ostkakedamen, farbröderna och jag och den första lilla farbrodern viskade till mig "visst var ostkakan lagom varm!" och så log vi i samförstånd.