kan inte sova, uppenbarligen. det är liksom såhär med mina maniska perioder att de inte är maniska i den meningen att jag blir speedad och osårbar och gör en massa saker i rask takt. jag känner mig inte osårbar och oövervinnerlig. istället: ett slags speedande iof men mer i hjärnan, jag vill göra en massa saker samtidigt, vill göra dem nu nu nu fast resultatet blir att jag inte gör någonting alls. börjar måla men ledsnar så fort det går dåligt, försöker läsa kurslitteratur men slutar för att inget fastnar, tittar på tv men ser liksom inte. hoppar mellan sidor på www, bloggar och hemsidor och fb och mejl. vill skriva istället, kan inte skriva, går ut för att promenera men kommer bara ett kvarter bort och hem igen. vill köpa en massa saker och gör det ibland också, fast jag inte har råd egentligen, påbörjar projekt som inte avslutas, försöker ta tag i städning och vill då göra det ordentligt, från grunden, och börjar rengöra ugnen eller sortera skrivbordslådor vilket resulterar i ren ugn men odiskad smutsdisk eller tomma skrivbordslådor men fullt av papper och pennor och skräp på golvet. kan fortsätta räkna upp saker men ni kanske fattar så stop me oh stop me.
och nu vill jag inget annat än att någon ska trösta mig på något sätt, alltså lugna mig, hjälpa mig att räta ut saker. men det är ingen lämplig tid på dygnet för den sortens kontaktsökande, alla sover. såklart. utom svinen och de hjälper inte nu, de tröstar ju förvisso, på husdjursvis, men det är inte som att bencku är någon mia törnblom. och tjet är knappast någon "vägledare i personlig utveckling". gu vad töntigt det där blev. men ni fattar?
"ni" förresten, vilka är "ni"? de närmast sörjande och så de som googlat "ice-t", "lina andersson bipolär" och "libresse den lilla asken". känns för övrigt jävligt töntigt att adressera eventuella läsare i blogginlägg, som att "ni" är en stor publik.
jag är ju inte blondinbella. jag är per definition ingen blondinbella. jag är mikaela, bipolär- ångest i en liten ask.
och nu vill jag inget annat än att någon ska trösta mig på något sätt, alltså lugna mig, hjälpa mig att räta ut saker. men det är ingen lämplig tid på dygnet för den sortens kontaktsökande, alla sover. såklart. utom svinen och de hjälper inte nu, de tröstar ju förvisso, på husdjursvis, men det är inte som att bencku är någon mia törnblom. och tjet är knappast någon "vägledare i personlig utveckling". gu vad töntigt det där blev. men ni fattar?
"ni" förresten, vilka är "ni"? de närmast sörjande och så de som googlat "ice-t", "lina andersson bipolär" och "libresse den lilla asken". känns för övrigt jävligt töntigt att adressera eventuella läsare i blogginlägg, som att "ni" är en stor publik.
jag är ju inte blondinbella. jag är per definition ingen blondinbella. jag är mikaela, bipolär- ångest i en liten ask.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar