kvinnodagen

glad kvinnodag!

inte för att jag är sådär sprudlande glad these days men det finns ingen anledning att inte fira kvinnodagen, hålla fanorna högt osv.

jag tänkte på det här, inte bara angående kvinnodagen, utan om feminism i stort, att svenska kvinnor ska vara så jävla tacksamma. alltså för att vi "har det så bra med jämställdheten", i jämförelse med hur det ser ut i andra länder. jo, det har vi förvisso. men det betyder ju inte att allt är bra! allt är långt ifrån bra! ska vi liksom tänka: "ja, men nu har vi det ganska jämställt ändå, då kan vi lägga ner feminismen ett decennium eller två, tills orättvisorna blir rimliga nog att kämpa för igen". ingen orättvisa är så liten att den är försumbar.

linna johansson har skrivit två asbra inlägg, formulerar precis det jag vill säga. spot on va. ett citat:

"Det finns inte en viss avgränsad mängd rättvisa för alla kvinnor att dela på där den enas ökade jämställdhet på nåt vis talar för den andras minskade. Däremot finns det en hel del som talar för att det förhåller sej precis tvärtom."

och så vill jag att ni som läser det här läser (fantastiska) ghazals inlägg om rasism vs sexism för det är så jävla spot on det med. liksom, varför är det viktigare med nolltolerans mot rasism än mot sexism? därmed inte sagt att man INTE ska utöva nolltolerans mot rasism, men det handlar om diskriminering och kvinnor* diskrimineras. och så bör ni läsa ghazals inlägg om att inte hata på andra kvinnor. varför ska vi gå patriarkatets ärenden liksom? spotta inte på dina systrar.


*sedan kan vi ju diskutera vad som ryms inom begreppet "kvinna" också, men just i dag får det vara