träsleven

För den som pallade med att läsa förra inlägget och som fann det intressant med matblogg kommer här en mer detaljerad utvärdering av de maträtter som Nico och jag hittills har åtnjutit. Gu, älskar att jag går in för meningslösa och för andra helt ointressanta projekt när jag mår kasst.

Kikärtsspett med fetasallad och tsatsiki

Nico lagade till de utmärkta spetten som utöver kikärter också innehåll couscous och sesamfrö. Jag tycker vanligtvis att kikärtsbiffar blir torra och fadda i smaken, särskilt dagen efter, men de här spetten var delicious även som rester. Jag tror att det har med couscousen att göra. Själv tillredde jag sallad och tsatsiki som båda var utsökta. Men det är å andra sidan inte så svårt att misslyckas med sallad. Eller tsatsiki. En storslagen rätt på det hela, men kanske ingen direkt smaksensation. Därför blir betyget:

Aubergineburgare med haloumiost:

Nico stekte aubergineskivorna perfekt, ganska länge och hårt så att de inte blev sådär sladdriga och slemmiga som aubergine gärna blir. Haloumiosten blev lite övergrillad men det gjorde inte så mycket, inte för mig i alla fall för jag gillar när det blir lite bränt på maten. Själv var jag ansvarig för grönsaker och vitlöksdressing, återigen inte mycket att misslyckas med. Istället för hamburgerbröd använde vi någon sorts fullkornsfralla med solrosfrö som vi grillade i ugnen. En utmärkt rätt men inget nyskapande kanske. Betyget blir:

Saffransstekta grönsaker

Jag hade peppat ett tag inför den här rätten, jag älskar saffran. Nico höll sig mer skeptisk för han gillar knappt saffran i lussebullar, dessutom är priset på saffran hutlöst i år, tack vare krokusskörden och allt det där. Mina förväntningar var höga. Jag var också ansvarig för huvudrätten den här gången som ju bestod av grönsaker enbart. Igen alltså. hur svårt kan det vara? Men ja, det blev rätt misslyckat. Grönsakerna vattniga och smakerna skar sig. Illa. Betyg:

Chèvregratinerade rödbetor med ruccola:

Jag har just börjat lära mig tycka om chèvre, tycker det har så skarp smak va. Men det blev gott, lite märkligt utseende dock för chèvren (eh, chèvre i bestämd form?) mosades med crème fraiche och spriddes sedan ut över rödbetorna. Det såg bra ut vid första servering, smakade väldigt bra också. Fungerade sämre då som rester. chèvreröran flöt ihop med rödbetssaft och blev till en rosa sörja. Ingen aptitlig syn, ingen aptitlig smak. Inte alls som första portionen. Betyget blir därför:

Tofuspett med avokadopesto:

Jag har försökt tillaga tofu två gånger tidigare, båda gånger misslyckades jag. Har egentligen bara ätit god tofu i Kina när jag besökte Siri. Men jag gjorde ett nytt försök. Blev sådär. Tänkte att marinaden i receptet skulle piffa upp tofun, om inte så skulle avokadopeston lyfta rätten. Inget blev särskilt gott. Tofu var inte gott nu heller. Betyget blir en väldigt liten träslev:

Rostad paprikasoppa:

En mycket lättlagad soppa och framförallt väldigt god. Enda minuset var att receptet hade så snålt tilltagna portioner att Nico och jag bara fick en liten tallrik var. Alltså:

Mexikansk grönsaksgryta:

En ganska god om än medioker rätt. Jag hade hoppats på viss hetta men den uteblev trots den hyfsat stora mängden chilifrukt jag petade ner. Desto bättre smakade den dagen efter. Kanske behövde den bara, likt en god ost, lagras en smula. Nå, betyget:

Ceasarsallad med kokta rödbetor:

Min revansch i köket! Trots att vi hoppade över krutongerna (jag älskar bröd) blev det väldigt bra tillslut. Godast var romansalladsbladen med den egenhändigt hopvispade dressingen. I kombination med hyvlad parmesanost. Bra där: