20100326

please don't confront me with my failures

Hellur,

jag sitter på café med dator, känner mig astöntig. Som att jag försöker göra mig m ä r k v ä r d i g . Har varit på läkarbesök och behövde lite frulle och någon slags a k t i v i t e t utanför hemmet. Alltså, med dator på café.

Ett nytt projekt jag har börjat med (för att lura min depression) är att skriva ned min släkting amerikafararens dagbok. (Själva dagboken är nu moster Alices och jag vill gärna ha en kopia.) Det är en släkting på mödernet som skrivit den, typ mormors morfars syster eller liknande, ska kolla med moster Alice om saken. Nå, Maria hette hon och vad jag förstår bodde hon i Amerikat en period i sitt liv. Den dagbok jag läser är från en resa hem till Sverige. Det är rätt roligt, för mig åtminstone, men ibland svårläst med handstilen. Jag tänkte att jag skulle ta med några av hennes anteckningar här. Det kan bli roligt för er, lite historia och bildning och sådant. Och så orkar jag inte skriva något nytt själv. I don't do too much writing these days. Som det nästan heter i sången. Det är en sådan vacker sång.

2 kommentarer:

  1. Jag tycker också väldigt mycket om den sången. Med Jackson Browne framför allt, men även med Mates of State. Eller vad heter hon nu... äh det kommer jag inte på. Men, fin sång. Fin Mikaela. Vilket café?

    SvaraRadera
  2. söta rara, jag satt på barista men nu är jag hemma igen.

    SvaraRadera